Det var nära till stranden, vi hittade "våra" platser ganska snabbt, sen höll vi oss till dom hela semestern. Familjen som rådde om vårt område blev såklart glada när vi dök upp nästan varje dag och handlade dricka, mat och mer dricka, så vi blev bästisar...

Skön strand, mycket vågor och halva Sverige att samtala med, inte för att vi gjorde det, men vi hade kunnat...

Nalle, Dave och Söder körde JetSki, men dom tröttnade ganska snabbt...

Såklart var jag den enda som brände mig, som vanligt, ändå smörjde jag in mig denna gång, turisterna klarade sig, mycket märkligt!

Stranden är en kanonplats att vila upp sig på, man kan sova, ta en återställare eller kramas så att kommer i stämning inför kvällens strapatser.

To be continued...

Då bar det äntligen av till Phuket. Vi skulle alla åka tidigt på morgonen, jag och Pappa Långrygg från mitt böle och resten från deras hotell. Men på morgonen råkade jag titta på biljetten och såg att jag bokat en tidigare flight åt oss, nu blev det fart på långryggarna!

Men taxin körde som om han hade chili-mage och flygplatsen hade närmsta toalett, så vi hann med råge, fick sitta och vänta i alla fall...

Incheckning, flyg, utcheckning, vänta på väskan, vänta på resten av gänget, taxi till hotellet: Äntligen framme!

Jag hade bokat åt oss på LeTong Hotel på Patong Beach. Lite avsides, men bra pris, 1000 baht per natt. Vi var ju många som bokade, så vi fick lite rabatt. Mycket fina rum och lugnt område, fin liten pool fanns också.

Servicen var bra, men lååångsam, en åt gången i serveringen och ingen var snabb och under tiden satt resten av familjen/anställda och spelade kort.

En gång när jag beställde så hade jag väntat i 20 minuter (på enkel thaimat), då kom thaikillen från köket och sa att han måste till banken och drog iväg med sin lilla väska. Fick vänta i 10 minuter. Sen kom han tillbaka, gick in i köket och kom direkt ut med en tallrik med upplagd mat, grönsaker och allt, det måste alltså varit färdigt när han åkte till banken?!

Men vi vande oss vid det efter ett tag och kom väl in i samma lunk som dom. Det hjälpte ju också till att dom var mycket trevliga och lät oss göra som vi ville, t.ex bada i poolen mitt i natten när andra gäster klagade, "no pompem, up to you" sa dom bara när jag frågade vilken tid vi behövde vara ur poolen.

Så jag kan faktiskt rekommendera www.letong.com ändå!

To be continued...

Februari brukar betyda semester, dags att vila långryggen, så även i år!

På Lördagen dök Nalle NollÅtta upp, det blev såklart fest i ett av stans kändaste områden.

På Söndagen anlände ett för mig nytt ansikte: Trucker Dave. Vi bröt isen i poolen... Samma dag kom även Gympis. Jag tror största delen av dagen spenderades i poolen och på Nalles balkong, det ser i alla fall så på bilderna som togs.

På Måndagen var det dags att hämta Söderkebab och nythaiaren Pappa Långrygg på flygplatsen. Nu var vi fulltaliga och festen kunde börja på allvar!

To be continued...

I Lördags kom Hulken på besök, trevligt att träffa honom igen, var ju ett tag sen.

Gåvor från hemlandet hade han också, guld, rökelse och myrra i modern tappning: Gevalia, rökt fiskrom och mer. Finns det svenskt kaffe på hotellet? Vet ej, men det finns hos Långryggen!

Sedan korkade vi upp, Hulken var ju redan ljummen när han dök upp så jag bjöds snart på en rafflande luftgitarrshow som kom att vara nästan hela kvällen.

Sedan testade vi Steakhouset som ligger ett stenkast från Bölet, det blev mindre lyckat, inte riktigt klar över vad som hände där, men det är en annan historia...

Tack Hulk, välkommen åter! 

(Långryggen har varit lat med bloggandet, han ska nu försöka ta igen detta med bloggande av svunna tider)

Efter några år i den lugna(?) semesterorten var det dags att testa Hufvudstaden. Jag hade snackat om det länge, så nu var jag tvungen för att inte tappa ansiktet...

Hittade nytt böle i min smak (billigt), packade lådor och beställde flyttbil med tillhörande flyttgubbar. En chaufför och två bärare skulle väl räcka?

Bilen dök upp på angiven thaitid, den största lastbil jag sett, så plats för min dator fanns det ju. Flyttgubbarna då? Nja, dom var nog bakis, för ut kom chauffören och hans lilla, lilla flickvän. Det blev till att kavla upp brottarlinnet och hugga i!

Men det gick faktiskt väldigt smidigt, chauffören var en van flyttgubbe, han visste hur en slipsten skulle dras. Köra snabbt och på alla gupp som fanns kunde han också...

Tyvärr fick jag lämna min kära lilla Åke kvar i byn, men han bor nu hos Sheriffen och har det enligt uppgift mycket bra där.

Jag ska dit snart och kolla så att hans fosterfamilj fortfarande är lämplig åt denna praktkisse.

Dagen efter. Söndag. Biodags. American Gangster. Mycket bra film.

Men vänta nu! Någon i filmen ska till att droga, då bli nålen alldeles suddig, som på de thailändska kanalerna. Men detta är ju bio! Så nu har dom börjat blurra vissa grejer även på biograferna?

Cigaretterna dom röker är i alla fall inte suddiga, som dom ofta är på tv. Där man ser nåt suddigt vitt som är i karaktärens munområde och rök som stiger därifrån, vaaaad kan det vaaara?

På bio ser vi giftpinnarna, men nålar och även en pistol mot huvudet blir "osynliga" Vi ser pistolen ända tills den sätts mot pannan, ja det är nog kanske en mobiltelefon som han håller mot skurkens öra?

I filmen åker Denzel Washington till Bangkok, kan det vara därför filmen tas emot lite hårdare här, eller ska alla filmer behandlas såhär nu?

Just det, när Denzel ska resa så måste han såklart vaccineras, även den nålen blurras, det verkar vettigt...

Kollade runt lite på nätet, hittade nåt om en ny 25-årsgräns på thailändska biografer och om större möjlighet att totalförbjuda vissa filmer. Denna lag kom i December 2007 och är hårdare än den förra lagen som kom 1930.

På bilden kan ni se en Svensk Gangster som utsatts för liknande behandling: